Figge, Oboy och Marshall, trygghetsskapandepedagoger med päls

Hundar som ”stödlärare” och ”pedagoger”? Ja, på Vegalyckan i Lund har Figge, Oboy och Marshall jobbat aktivt sedan 2018. Men hur löser man det praktiskt med hundar i undervisningen? Vilka problem kan man stöta på men också vilka framsteg har man sett?
Vi talade med verksamhetschef Viveca Stenkula Dahl, rektor Jeanette Willby samt Cecilia Åkesson, speciallärare. Den sistnämnda är den människovalp som de tre finska lapphundarna arbetar med varje dag.

Text: Annika Sjögren Bilder: Olika fotografer

Äras de som äras bör, så vi börjar med att berätta att Figge, Oboy och Marshall blev utsedda till ’Årets sociala tjänstehundar 2022’ av Svenska Kennelklubben! Men nu, när festyran lagt sig så är lapphundarnas och Cecilia Åkessons arbetsvardag igång igen.
Bland hundarnas kanske viktigaste uppgift i skolan nämner Cecilia deras reella närvaro när det gäller att utveckla elevernas förmågor, färdigheter och kunskaper men även deras hjälp när det gäller att lösa konflikter.

När Cecilia Åkesson, 2014, började arbeta med pedagoghundar blev hon först i södra Sverige att bli certifierad som pedagoghundsekipage. På den tiden var skolvärlden tämligen skeptisk till konceptet. Valde en skola att arbeta med hundar på schemat så var det oftast i kortare projekt och utomhus. Nu ett antal år senare är konceptet inarbetat och just Cecilia arbetar med halvklass, mindre grupper och enskilda elever i ett speciellt ”hundklassrum” på Vegalyckan.

Samarbets- och värdegrundsövningar står på schemat, men även andra stödinsatser i ämnesundervisning eller för enskilda elever. Figge, Oboy och Marshall finns till hands som kompletterande ”pedagoger” vare sig uppdraget för dagen är känslor, matematik, stressnivåer, motivation, färdighetsträning, självkänsla, läsa, sociala relationer, fonologisk medvetenhet eller som rastvakt.

En annan aktivitet som Cecilia Åkesson och hundarna erbjuder är ”walk and talk”. Då går barnen, max sex elever åt gången, på 20 minuters hundpromenad. Pedagogerna ansöker om deltagande för sina elever. Många är de lösa trådar som sytts ihop och konflikter som lösts på dessa turer.

Utbildning

Att bli pedagoghundsekipage tog ett års distansstudier för Cecilia Åkesson och hundarna innan hon examinerades. Den utbildningsanordnare, Svenska Pedagoghundsinstitutet, som Cecilia använde krävde lärarlegitimation i grunden. Men det här är en utbildningsbransch med väldigt olika krav.
Cecilia Åkesson konstaterar att detta försvårar för skolor som överväger detta arbetssätt.

– Jag tycker det är väldigt viktigt med en pedagogisk utbildning i botten men tyvärr är det som sagt inte självklart i alla utbildningar, säger Cecilia och fortsätter:

– Som det är nu när vi har olika grund att stå på är det svårt för arbetsgivarna att veta hur vi kan jobba, vilket är olyckligt.

Det var Cecilia Åkessons hundträningsintresse och stora kärlek för hennes pedagogiska jobb som ledde in henne på denna väg.

– Det är en intressant kombination som jag bara inte kunde tacka nej till. Men det ligger mycket hundträning bakom innan man kan gå in och börja jobba i skolan, konstaterar hon.

Vad måste man tänka på?

Rent pedagogiskt så har arbetssättet, hittills, fungerat för alla elever men praktiskt har skolan varit tvungen att tänka till. På Vegalyckan har de tre hundarna ett eget rum. De får också enbart använda vissa av skolans ingångar och korridorer och dessa är tydligt märkta med foton. Detta för att skydda barn och personal som är allergiska mot pälsdjur men även för att veta att man kan möta en hund på dessa ställen vilket är viktigt för de som, eventuellt, är hundrädda.

Även att se till hundarnas situation är viktigt. Skolan har hundregler som alla elever känner till och är duktiga på att respektera. Man måste också hitta en hund som kan leva upp till förväntningarna. Cecilia Åkesson besitter mycket kunskap om lapphundar, bland annat genom gedigen research om rasen, men hon gjorde även ett valptest innan Figge, Oboy och Marshall blev utvalda.

– Även miljöträningen som valp och unghund är superviktig, konstaterar Cecilia och fortsätter:

– När hundarna väl sedan är utbildade är det viktigt att de får rast, återhämtning och ledighet. De behöver också känna sig glada och motiverade för att vilja gå till jobbet!

Hur blev Vegalyckan med hund?

Det var Vegalyckans före detta rektor som fick erbjudande om att prova hundar som lärverktyg i syfte att ge eleverna fler sätt att lära sig på, berättar Viveca Stenkula Dahl, verksamhetschef på barn- och skolförvaltningen. Detta skedde när Cecilia Åkesson var på intervju för en tjänst på Vegalyckan. Rektorn blev nyfiken och lät Cecilia testa i mindre skala i verksamheten och sedan har arbetet utvecklats efter hand.

– Under hösten 2022 gjorde vi en kartläggning av var pedagoghundar finns i kommunen och vi har det på några fler skolor, både i förskola och i grundskolor. Vi har också tittat på hur de används i undervisningen, säger Viveca Stenkula Dahl. Hon berättar vidare:

– Detta är ett arbete som vi fortsätter med framåt. Vår kartläggning kommer nu att skrivas ihop och därefter skall underlaget tas upp i förvaltningens ledningsgrupp, FLG, för beslut om nästa steg.

Vegalyckans nuvarande rektor Jeanette Willby anser att hundarna är ovärderliga och att de i flera fall har varit avgörande för att skolan ska lyckas med elever. Jeanette Willby och Cecilia Åkesson har till och med inlett forskning angående nyttan med pedagoghundarna för att visa hur viktig hundens närvaro är ur en pedagogisk och didaktisk synvinkel.

– Nu hade ju Vegalyckan, från början, den stora lyckan att det fanns en lämplig lokal på skolan och jag hade jobbat med pedagoghundar på andra skolor och i andra kommuner så när jag började såg jag det som en tillgång och var glad att konceptet redan var inarbetat, säger Jeanette Willby och fortsätter:

– Vi kan se stora framsteg hos våra elever utifrån kunskap, färdigheter och förmågor. Med åren har vi även blivit skickligare och skickligare i att se hur vi kan använda pedagoghundarna och möta elevernas behov.

Viveca Stenkula Dahl fyller i:

– Men man måste också ta med i helhetsbilden att utbildningen av hund och förare kostar en hel del. I Cecilias fall så har ju hon betalt hela sin och hundarnas utbildning själv. Viveca lägger till:

– Alla skolor har inte heller rum som passar till lärmiljö för både elever och hundar.

Forskningen som inletts, för att visa på vilken betydelse pedagoghundarna har, fortsätter under vårterminen 2023. Detta med stöd av Rickard Wester, kommunlektor, barn- och skolförvaltningen i Lunds kommun.

– Genom en analysmetod har vi, med hjälp av filmade lektionsdelar, kunnat visa på hundens stöd till elevernas lärande, konstaterar Jeanette Willby.

Men till slut! Vad är det allra bästa med att ha tre snälla, kunniga och lurviga, finska lapphundar på Vegalyckan?

– Det bästa är att de hjälper barn i deras lärande. De har en annan ingång än vad vi pedagoger har, säger Cecilia Åkesson.

– Men det är ju också underbart att de finns för all personal på skolan! En mjuk nos och en värmande päls är tryggt och kan hjälpa både barn och vuxna, avslutar Jeanette Willby.

---

Mer fakta om pedagoghundsekipage!

Hur många pedagoghundsekipage finns det i Sverige?

Det är svårt att uppskatta hur många som arbetar på samma sätt som Cecilia Åkesson och Vegalyckan ute i landet men Cecilia samarbetar med ett tio-tal pedagoghundsekipage runt om i landet och det finns många fler. Hennes uppfattning är att intresset tycks öka och idéer och funderingar delas i olika forum på nätet där pedagogerna försöker hjälpa varandra.

– Jag och en kollega i Kungsbacka har även anordnat träffar innan terminsstart för att byta idéer och lyfta olika saker till diskussion, berättar Cecilia Åkesson.

Hur ser en vanlig dag ut för Cecilia och hundarna?

Lektioner har hundarna alla dagar i veckan. Under veckans lektioner alternerar de tre hundarna och detta innebär att de jobbar max 2½ timme per dag. Det händer att alla de tre pälsvännerna är med men för det mesta är det två hundar och när den ena jobbar så vilar den andra. På eftermiddagen vilar alla/båda hundarna i klassrummet eller inne hos rektorerna.

Cecilia, har du något speciellt minne av när hundarna verkligen ”gjorde nytta”?

– De starkaste minnena är elever som vi jobbat väldigt nära, väldigt länge. Elever som vi med vår blotta närvaro fått att komma till skolan. Men även i vardagen… Att få elever att lugna sig när känslorna tar över eller få tillbaka elever som lämnar skolans område.

– Vi gör skillnad varje dag men för vissa elever har vi faktiskt varit avgörande i olika sammanhang, avslutar Cecilia Åkesson.

Hur fungerar upplägget administrativt?

Insatserna för eleverna räknas som en extra anpassning eftersom de går till Cecilia Åkesson som speciallärare med pedagoghunden som ett ”extra verktyg”. Dessa insatser är indelade i perioder på cirka sex till sju veckor.
Pedagogerna gör en ansökan för varje period. Där beskriver de ett utvärderingsbart mål angående vad eleven behöver stödjas och stärkas i. Efter detta sätts sedan en prioriteringsordning samman, tillsammans med specialpedagog, som man utgår ifrån när man sätter samman lämpliga grupper.
Arbetet lyfts sedan på EHT för att fastställa insatserna.

Under pågående insats informeras elevens pedagog kring lärandet som sker med hundarna. Detta, bland annat, för att kunna arbeta vidare med samma eller liknande saker i klassrummet. Efter varje period utvärderar både elev och elevens pedagog insatsen.

Vad krävs innan man tar in djur i verksamheten?

Ja, det är en hel del! Man måste ha ett utbildat ekipage naturligtvis, en lokal att vara i, kvalitetssäkra utifrån byggnad och arbete, göra riskbedömning för elever och medarbetare på arbetsplatsen.

Sedan måste man inkomma med en anmälan till länsstyrelse och Jordbruksverket utifrån vilken dessa instanser sedan måste ta ett beslut.