Lundavälkomsten – vägen in och introduktionen till utbildning för nyanlända barn och elever i Lunds kommun

Text och bild: Annika Sjögren

Lundavälkomsten startades 2016 utifrån att det skulle bli lagstadgat att kartlägga nyanlända elevers kunskaper samt att man ville ha ett likvärdigt mottagande av nyanlända barn från 0-19 år. Sedan dess har Lundavälkomstens ansvarsområden utvidgats. Vi ställde några frågor till Camilla Lantz Jacobsson, enhetschef på Lundavälkomsten, om hur deras arbete ser ut idag.

Idag stödjer Lundavälkomsten även vuxna, som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket, att göra ansökan till sfi (svenska för invandrare). De är även ett stöd till verksamheterna, inom de olika skolformerna, när det gäller att stärka medarbetares kompetens avseende interkulturalitet och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Camilla Lantz Jacobsson är enhetschef på Lundavälkomsten. Tidigare arbetade hon som lärare för nyanlända elever under många år. Utvecklingsfrågor inom detta område och andra frågor kring nyanlända och flerspråkiga elevers skolgång har alltid varit viktiga för henne.

Från allra första början fanns ”Välkomsten”, ett arbete som Camilla var ensam i och dessutom endast på halvtid. I uppdraget för denna tjänst låg att träffa elever som skulle få en placering i grundskolan. När flyktingvågen från, bland annat, Syrien tog sin start under hösten 2015, antogs samma år ett förslag till en gemensam ”mottagningsenhet” för nyanlända barn i åldern 0-19 år i Lunds kommun. Med start i februari 2016 togs de första elevgrupperna emot för kartläggning och undervisning.

Nu åtta år senare är Lundavälkomsten en mycket viktig del i Lunds kommuns arbete med att introducera nyanlända elever, både barn och vuxna, till utbildning. Vi ställde några korta frågor till Camilla Lantz Jacobsson om hur arbetet har vidareutvecklats på Lundavälkomsten under dessa år.

Vad ”vinner” Lunds kommun på att Lundavälkomsten finns?
– De nya Lundaborna får ett likvärdigt mottagande med hög kvalitet när det gäller ingång till utbildning.

Vad ”vinner” Lunds kommun på att Lundavälkomsten finns?
– De nya Lundaborna får ett likvärdigt mottagande med hög kvalitet när det gäller ingång till utbildning.

Om du skulle beskriva Lundavälkomsten med egna ord till någon; vad säger du då?
– Att Lundavälkomsten är ”en väg in” till utbildning för nyanlända, som bor i Lunds kommun, från förskola upp till sfi. Dessutom är Lundavälkomsten även en av resursverksamheterna kring att utveckla undervisningen för nyanlända och flerspråkiga elever.

– Genom Lundavälkomsten har vi också har allt från förskola till sfi samlat under ett och samma tak vilket är en stor vinst. Vi kan genomföra de lagstadgade kartläggningarna för grundskole- och gymnasieelever på ett kvalitativt sätt. Mottagande förskolor och skolor får samlad information om alla barn/elever de tar emot och samma gäller blivande sfi-elever och deras situation.

Ord och uttryck som är bra att kunna när man är i skolan för undervisning.

Rent praktiskt, hur är arbetet upplagt en ”vanlig” dag på Lundavälkomsten?
– På barnsidan har vi elevgrupper på plats mellan klockan halv nio fram till lunch, då det sker kartläggningar parallellt med undervisning. Under eftermiddagen analyseras och renskrivs kartläggningar, morgondagens undervisning planeras och dess kartläggningar förbereds.

– Men dagarna fylls även av att vi planerar kompetensutvecklingsinsatser, förbereder inför handledningar och nätverksträffar för sva-lärare. Vi har överlämningar till mottagande skolor, kontaktar nya familjer/elever och vi säkerställer att eleverna fått en skolplacering och mycket annat.

Sedan hösten 2018 har Lundavälkomsten även ansvar för alla ansökningar till sfi. Behovet av en förändrad process kring ansökningar till sfi identifierades av utbildningsförvaltningen då den dåvarande digitala ansökningsprocessen inte fungerade tillfredsställande. Förändringen har medfört att de sökande hamnar i rätt kö samt att mottagande sfi-anordnare får en kartläggning på varje sökande.

– På “vuxensidan” är dagarna fyllda med möten, digitala eller möten på plats, med personer som ska söka till sfi. När vi träffar sökande som kan lite svenska gör vi tester för att se vilken sfi-nivå de befinner sig på. Sedan gör vi ansökan till den skola sökande önskar. Vi har nästan dagligen ett nära samarbete med de olika skolorna samt antagningsenheten på utbildningsförvaltningen, berättar Camilla Lantz Jacobsson. På bilderna ovan: Interiörer från Lundavälkomsten.

I februari 2022 förändrades världsläget då kriget i Ukraina bröt ut. Påverkade det ert arbete?
– Det förändrade inte vårt arbete men vi fick mycket mer att göra och behövde mer personalresurser på
kort tid för att kunna utföra vårt uppdrag. Vi fick, till exempel, med kort varsel låna flera modersmålslärare
för att kunna bedriva verksamheten på ett bra sätt.
– Modersmålslärarna kunde bidra med både sina språkkunskaper samt även med att undervisa de nyanlända eleverna.

Vad händer på Lundavälkomsten framåt?
– Vi fortsätter att utföra kartläggningar av nyanlända barn och ungdomar samt sfi-ansökningar. Utöver det ser vi framöver fram emot samarbeten med flera skolor där våra två SKUA-utvecklare kan vara med och utveckla undervisningen ur ett SKUA-perspektiv.

– Vi ser även fram emot att det relativt nystartade nätverket för lärare som undervisar i svenska som andraspråk kan bidra till att utveckla undervisningen i svenska som andraspråk. Vi arbetar kontinuerligt även med att hålla oss ajour inom området flerspråkighet och undervisning i svenska som andraspråk. Som ett led i detta arbete har vi inlett ett erfarenhetsutbyte med både Malmö och Helsingborg som vi ser fram emot att utveckla vidare.

Vad är Lundavälkomsten?

Lundavälkomsten är ett samarbete mellan barn- och skolförvaltningen, utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen för att underlätta nyanlända barns och elevers introduktion in i förskola och utbildning i Lunds kommun.

Vill du veta mer om Lundavälkomstens arbete?

Här hittar du mer information om Lundavälkomsten.