Varför skall jag släcka lampan?

Text: Annika Sjögren

Vad betyder energieffektivisering?

Energieffektivisering och energibesparing betyder att man försöker spara den energin som finns. Man försöker hitta sätt att använda den energi som finns mer effektivt. På så sätt kan vi få till mer energi i samhället utan att öka energiproduktionen.

Vad spelar det för roll i det stora hela att släcka den fina bordslampan i hörnet när det syns så lite på den egna elräkningen? Tänker du att den lika bra kan vara tänd eftersom du har råd med den lilla, lilla fakturahöjningen som den genererar i nästa fönsterkuvert? Dessutom är ju lampan så mysig med sitt milda sken i det mörka hörnet…

Jo, även hörnlampan spelar roll därför att den energianvändning vi gemensamt gör av med påverkar priset på elen i stort.
Naturligtvis kan vi inte bortse från den påverkan på energipriset som, exempelvis, Rysslands agerande det senaste året har haft, men elpriset bestäms även utifrån efterfrågan på el. Inte av trollkarlen i Oz eller av den som råkar vara premiärminister i Storbritannien den senaste timmen.

Här skall vi försöka förklara varför det hjälper, om vi alla sparar på elen, och samtidigt ge tips på hur just du kan energieffektivisera. Om alla tar till sig ett eller annat råd så kanske detta rent av leder till att vi gemensamt även kan motverka att elen stängs av i vissa områden under vintern – så kallad styrel.

Så, orsaken till att vi behöver minska elanvändningen handlar inte bara om det egna bankkontots förmåga att täcka dyrare räkningar. Detta beror på att när vi använder mindre el, eller flyttar användningen till de tider på dygnet då belastningen på elnätet är lägre, avlastar vi elsystemet.
Desto mindre belastning på systemet genom att vi gemensamt använder mindre el, desto lägre blir efterfrågan på el vilket, i sin tur, påverkar priset i en positiv riktning.

Och! Genom att släcka den där bordslampan i hörnet hjälper vi inte bara varandra i Sverige utan också våra grannländer. Vår export av fossilfri el leder till minskat behov av fossilproducerad el på andra platser i Europa eftersom desto mer el vi kan exportera till andra länder, desto mindre gas och kol behöver de använda.

Källor, bland andra:

Energimarknadsinspektionen

Energiföretagen

Svenskarna sparar redan!

Redan nu är vi svenskar bra på att dra ner vår förbrukning. Det visar de siffror som Svenska Kraftnät kunde presentera förra veckan. Man kunde påvisa en minskning med 4,3 procent i september jämfört med samma månad 2021.

Svenska Kraftnät:
Hushållen minskade elanvändningen kraftigt i september.

Marginalprissättning

Så okej, du är den generation som såg Michael Douglas fightas på aktiemarknaden i “Wall Street” så hur aktiebörsen fungerar har du en mer eller mindre bra bild av. Men elbörsen? Hur fungerar den?

Jo, senast klockan 12:00 skall alla aktörer som är anslutna till elbörserna lämna köp- och säljbud för varje enskilt elområde och timme. Det finns olika budtyper där den enklaste kallas för timbud och betyder att aktören är villig att köpa eller sälja en viss volym el till ett visst pris. Alla bud är bindande, det går inte att ändra dem efter att priset är beräknat.

När handeln stänger matas alla bud och den uppgivna överföringskapaciteten in i en gemensam beräkningsalgoritm som heter Euphemia. Där beräknas simultant ett jämviktspris i alla elområden och kraftflöden mellan elområdena. Resultatet publiceras strax före klockan 13:00 på elbörsernas hemsidor. I Norden hittar du huvuddelen av budgivningen hos Nord Pool.

Jämviktspriset på en marknad uppstår där kurvorna för utbud och efterfrågan skär varandra, på elmarknaden i respektive elområde. Detta är resultatet av att aktörer träffar frivilliga avtal.

Marginalprissättning är inte unikt för elmarknaden utan sker på alla konkurrensutsatta marknader. Som konsumenter är det sällan vi ser detta då vi nästan aldrig handlar direkt av producenten, utan vanligen via en återförsäljare.

På Energiföretagens hemsida förklarar Magnus Thorstensson marginalprissättning ungefär så här med följande, nu lite utbroderade, “saga”:

Två bönder odlar vete av samma kvalitet. Den första driver ett mekaniserat jordbruk med massor av traktorer och kan producera vete till kostnaden 100 kr/tunna.
Den andra bonden har dock bara en traktor och behöver därför mer mannar ute i fälten som han behöver betala lön. Arbetskraft kostar mer än en redan inköpt traktor och därför har Bonde 2 en kostnad på 200 kr/tunna.
Oavsett skillnaderna kan båda bönderna dock klara av att producera 10 tunnor vardera.

Ute i den stora vida världen är den totala efterfrågan på vete 20 tunnor och därför krävs alla de totalt 20 tunnorna från de båda bönderna för att täcka den totala efterfrågan.

Utifrån dessa förutsättningar kan vi konstatera att Bonde 2, med de höga produktionskostnaderna, måste [och lyckas att] sälja sina tunnor för 200 kr/tunna, eftersom han annars inte går runt på sitt jordbruk och varje tunna blir en förlust.
Bonde 1, med traktorer och en lägre produktionskostnad, förstår naturligtvis då att kunderna är villiga att betala 200 kr/tunna och har därmed ingen anledning att ta ett lägre pris för sina tunnor. Alltså, blir prisbilden relativt stabil.

Men, julen är i antågande och kunderna därute, i vida världen, har plötsligt för sig att de inte klarar julen utan EXTREMT många lussekatter.
På grund av denna nya lussekatts-passion ökar efterfrågan till 25 tunnor vete. Detta gör att böndernas samlade produktion inte räcker till.

Plötsligt har vi en situation där alla konsumenter inte kan köpa sitt vete. För att fördela vem som skall få köpa vetet så stiger priset till betalningsviljan för den sista köparen. Som lägst blir priset minst produktionskostnaden för den sist producerade tunnan.

Marginalprissättning på elmarknaden beskrivs ofta som att det är den sist producerade kilowattimmen som bestämmer priset för hela marknaden. Men det kan också uttryckas som att det är den sista köpta kilowattimmen som sätter priset.

Nu är el inte vete men man kan översätta vetetunnorna med olika typer av anläggningar som producerar el. Desto mindre el vi använder som nation, desto mindre energi behöver färre anläggningar producera och skicka ut på marknaden.

Så helt enkelt: Om vi struntar i att äta EXTRA många lussekatter i jul, det vill säga att om vi alla sparar på energin, så kan vi kanske hamna på 20 tunnor el i stället för 25.

Men varför kostar då “den sist producerade kilowattimmen” mer?

Jo, därför desto fler produktionstimmar vi lägger på i vårt elsystem desto dyrare produktionskostnad. Detta beror på att vid elproduktion så börjar man med de kraftslag som har de billigaste medelvärdena för kostnaderna och går utåt i kedjan. Längst ut hittar vi de dyraste som är olja, kolkraft och gas.

Siffror som Energiforsk tog fram i januari, 2022, som kan ge en generell bild av vad produktionssätten kostar:

1. Vindkraft på land: 32 öre per kWh
2. Solel, stora parker: 43 öre per kWh
3. Kraftvärme, avfall: 48,5 öre per kWh
4. Vattenkraft, ny station: 52 öre per kWh
5. Vindkraft till havs: 53 öre per kWh
6. Kraftvärme, skogsflis: 55 öre per kWh
7. Kärnkraft: 56 öre per kWh
8. Solel, små villasystem: 79 öre per kWh

Tipsa!

Har du en idé på hur man sparar energi hemma eller på jobbet? Glöm inte att tipsa Energispararna!

Energispararna

Nord Pool

Den nordiska elbudgivningen sker till största del hos Nord Pool.

Nord Pool

Energiforsk

Läs mer om kostnaderna för de olika energiproduktionssättens kostnader.

Vindkraften billigast att producera visar ny rapport

Uppvärmning

Winter is coming för oss alla, inte bara GoT-fans, och med den vinterfaktumet ‘uppvärmning’ som numera får sägas ha tämligen dåligt rykte. Så hur sparar jag så gott jag kan på värmen?

Uppvärmningen i en villa/småhus förbrukar cirka 75-125 kWh per kvadratmeter och år.
Vårt opåverkbara utomhusklimat är som det är. Bor du i norra delarna av Sverige måste du troligtvis sätta på värmen tidigare på hösten än du behöver i Skanör.

Hur gammalt ditt hus är eller hur dess isolering fungerar är andra faktorer att spela in. Däremot, om din partner är en riktigt fryskylling som bara vägrar raggsockar så får man nog sätta in påverkansarbete för lite kan göra mycket när det gäller inomhustemperaturen.

Bor man i villa och sänker värmen i sitt hus 1 grad så har man visat att detta sänker uppvärmningskostnaderna med 5 %.

Tips!

• Tätningslister från byggvaruhuset kan göra stor nytta. Se över dragiga fönster och ytterdörrar.
• Bor du i villa och har vind? Ta dig till ett byggvaruhus och investera i lite Gullfiber och ta en tur till vinden och täta taket. Cirka 15 procent av värmen försvinner ut genom taket i en normal villa med vind.
• När du har torkat tröjorna på elementen, för att undvika torktumlaren, så undvik att i övrigt täcka elementen. Låt luften i rummen cirkulera mera!
• Är du inte hemma så sänk temperaturen ytterligare ett litet snäpp.
• Vi bor ändå i ett mörkt land så dra för gardiner och ner persiennerna så håller du kylan ute.
• Lufta dina element och håll dem rena.
• Lägg inte mattor över golv med golvvärme.

Varmvattnet

Det som drar mest el i ett hem är uppvärmningen, hemmaladdning av elbilar och att värma upp varmvatten. En familj på fyra personer förbrukar i genomsnitt cirka 4 800 kWh per år när det gäller vattenuppvärmning.

Vi kan börja med att välja bort karbad. För att fylla ett badkar med varmt (40 grader) vatten krävs ungefär sju kilowattimmar. Motsvarande energiåtgång för en dusch på fem minuter är strax över 2,2 kilowattimmar. Att bubbelbada kostar alltså mer än tre gånger så mycket som att duscha i fem minuter.

Vad sparar man med en kort dusch?

Om vi säger att en dusch på fem minuter i varmt vatten ger en förbrukning på två kilowattimmar och en kilowattimme kostar 1,50 kr så kostar 5-minuters-duschen alltså 3 kr.

En dusch på 15 minuter förbrukar cirka 180 liter vatten. 50 liter varmvatten kostar ca 2-3 kr i en elberedare beroende på hur varmt du duschar.
Totalt sett kan man då räkna med att 15-minuters-duschen kostar ca 5-7 kr beroende på vad du betalar för din el och ditt vatten. (I räkneexemplet: Normal duschtemp, är cirka 45 grader. Blandning ca 50/50.)

Tips!

• Installera effektiva kranar och munstycken. Tänk snålspolande kranar och vattenförbrukningen minskar med hela 40 procent!
• Ett normalt badkar rymmer 150 liter vatten så slopa myskvällen i badet. Ta en kort dusch istället.
• Stäng av vattnet medan du borstar tänderna. När du tvålar in dig och schamponerar håret också för den delen.
• Byt packning på otäta kranar. En kran som droppar kan leda till ökad energiförbrukning motsvarande 700 kWh varje år. Det motsvarar cirka 1 000 kronor som går åt till det droppande vattnet.
• Handdiska inte under rinnande vatten utan använd istället diskpropp eller balja. Under en kvarts handdisk går det åt cirka 75 liter vatten.

Belysningen

Ja, vi lever i ett land som är mörkt större delen av året. Att belysning står för mer än en femtedel av hushållselen i Sverige är därför nog ingen överraskning. Det är säkert många som redan börjat släcka de rum man inte befinner sig i och bytt glödlampor till LED-belysning, med mera.

Faktum är att när alla glödlampor är borta beräknas elanvändningen i EU minska med 39 miljarder kWh, och i Sverige med 2 miljarder kWh per år. Sveriges minskning motsvarar den totala energianvändningen hos cirka 100 000 eluppvärmda villor!

Tips!

• Byt ut glödlampor till LED.
• Ha rätt belysning på rätt ställe. Fundera på vad du gör för tillfället när du tänder en lampa.
• Att installera en dimmer är både mysigt och smart!
• Släck alltid lamporna när du lämnar ett rum.
• En skymningssensor på utomhusbelysningen som släcker lamporna när dagsljuset är tillräckligt starkt är smart. En rörelsevakt som tänder belysningen när någon kommer i lampans närhet är också bra.
• Har du platser i ditt hem där du kan använda lysrör så är det ett mycket bra val. Kanske inte så mysiga i vardagsrummet men på vinden eller källaren funkar de säkert!

Tvättstugan

Behöver du en ny tvättmaskin, torktumlare eller torkskåp, så har du chansen att kontrollera varans energimärkning och jämföra hur mycket energi olika modellerna drar, före köp. Energiklass A har den lägsta energiförbrukningen.

Tänk på att torktumlare drar en hel del el men trots allt mindre än ett torkskåp.

Tips!

• Torktumlare drar mindre el än ett torkskåp.
• Köp en produkt med bra energiklassning. Kanske dyrare för plånboken när det är dags för löning, eftersom den troligen är dyrare i inköp, men kan löna sig i längden.
• Tvätta med full maskin.
• Slopa förtvätten om du har lätt smutsad tvätt.
• Använd gärna sparprogrammet på din tvättmaskin.
• Välj gärna en lägre tvätt-temperatur.
• Centrifugering minskar torkbehovet. Kör på högsta varvtal.
• Lufttorka tvätten!

Köket

Kyl och frys

Nya kylar och frysar drar betydligt mindre el än äldre modeller men både din kyl och frys kan vara stora energislukare.

Enligt Energimyndigheten skall temperaturen i kylen ha plus fyra grader och frysen skall ha minus 18 grader. Varje extra grad kallare ökar energianvändningen med cirka 5 procent.

Diskmaskin

En modern diskmaskin i energiklass A kan klara av en disk på 10-20 liter vatten, beroende på vilket program som körs.

Ovan skall jämföras med att mätningar visar att när man diskar för hand går det åt mellan 75 till 100 liter vatten beroende på mängden disk.

Vattenkokare

Så länge du inte har induktionshäll så är det mer effektivt att koka upp vatten i en vattenkokare. Att koka vatten i en vattenkokare istället för i en kastrull drar cirka 25% mindre energi och nästan hälften så mycket som på en gjutjärnsplatta. För att koka upp 1 liter vatten krävs inte mer än 0,11 kWh med vattenkokare.

Spisen

Spisar med glaskeramikhäll och induktionshäll drar mindre energi än en traditionell häll med gjutjärnsplattor. Och glöm inte: Låt storleken på kastrullen matcha plattans storlek.

Använder du lock vid uppkokning går det åt cirka 30% mindre energi än utan lock.

Tips!

• Om du ska köpa nya vitvaror, välj gärna efter energimärkningen A, A+ eller A++. En ny kyl och frys drar betydligt mindre el än modeller som är äldre än 10 år.
• Låt maten svalna och täck den väl innan den ställs in i kylen eller frysen.
• Skall du tina upp mat från frysen? Ta ut den i god tid och låt den tina i kylen. På så sätt tar du både tillvara kylan och låter maten tina på ett bättre sätt än i micron.
• Håll rent bakom din kyl och frys. Att regelbundet damma av bakom kylen gör att kylaggregat kan jobba mindre hårt.
• Frosta av frysen! Två gånger per år brukar vara lagom.
• Se till att kylen och frysen har täta dörrar eller luckor, och byt gummilisterna om de går sönder.
• Införskaffa en tryckkokare eller slow cooker!
• Kontrollera gärna energimärkningen när du skall köpa ny spis, ugn eller diskmaskin.
• Eftervärmen kan utnyttjas genom att stänga av ugn eller platta några minuter innan maten är färdig.
• Använd micron för tillagning av mindre mängder mat.
• Stäng av diskmaskinens torkfunktion om möjligt. Låt disken lufttorkar genom att öppna luckan.
• Undvik att skölja disken i varmt vatten innan du sätter in den i maskinen.
• Använd inte köksfläkten längre än nödvändigt eftersom den drar ut stora mängder varmluft. Ett energisnålare tips är att installera en kolfilterfläkt.

Hemelektroniken

Hemelektronik står för en femtedel av hushållselen och är den andel som ökar mest.

Alla apparater i hemmet som inte är avstängda med strömbrytaren förbrukar energi när de står i standby-läge. I genomsnitt förbrukar då apparaterna i ditt hushåll 250 kWh per år.

Det finns siffror som visar att två tredjedelar av energin för att ladda mobiler går till laddare som inte laddar… Alltså, bara sluta dö-ladda!

Tips!

• Dra ut laddaren när du inte laddar.
• Koppla gärna in din hemelektronik till ett grenuttag. Då kan du enkelt stänga av allt på samma gång.
• Tänk på att även ‘viloläge’ drar el.
• Se TV i mörker eftersom nya TV-apparater ofta har energisparlägen som automatiskt kan anpassa bilden efter ljuset i rummet med hjälp av en ljussensor. Det gör att energiförbrukningen kan minska med omkring 50 procent om det är mörkt i rummet.
• Leta alltid efter energimärkning så som Svanen, Energy Star och TCO-märket.
• Skaffa en solcellsladdare till din bärbara dator och andra enheter.

Andra sätt att spara på energin!

Jag…

…struntar i min motorvärmare i vinter.

…hoppar i år över julbelysningen i trädgården.

…skall köpa en ny TV och då går jag ner i storlek och minskar då min energianvändning. En 32-tummare är den nya hemmabion!

...använder mina kläder mer än en dag i taget. Kläderna slits om de tvättas för ofta och maskinen drar, trots allt, ungefär 1 kWh varje gång jag tvättar.

...drar upp persiennerna och lät solskenet komma in. På så sätt värmer solen upp hemmet istället för att använda element eller golvvärme för att fÅ in värme.

..jag kurar skymning så ofta jag kan!