Vad gör Kraftringens skyddsombud?

Text: Annika Sjögren

I Sverige styrs vår miljö på jobbet av arbetsmiljölagstiftningen. Modellen är byggd utifrån att arbetsgivaren skall ansvara för arbetsmiljön, men samtidigt samverka med företagets anställda för att skapa en trygg, säker och bra arbetsmiljö. Det är här skyddsombudet kommer in!

Skyddsombudet, eller arbetsmiljöombudet som det kallas ibland, är arbetstagarnas representant i detta arbete. De bevakar alltså att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen, kontrollerar att kraven som skyddar mot ohälsa och olycksfall efterlevs, med mera.

Vilka rättigheter har skyddsombudet?

Bland annat specificerar Arbetsmiljölagen att skyddsombudet har rätt att:

• Få utbildning
• Ta del av handlingar kring förhållandena i arbetsmiljön
• Delta vid planering av nya lokaler
• Begära att arbetsgivaren genomför åtgärder för att åstadkomma en bra arbetsmiljö
• Avbryta arbeten som kan leda till omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa

Ovan är några av de saker där skyddsombudet har rätt att agera. Andra frågor kan gälla, exempelvis, arbetsmiljön för inhyrd arbetskraft, om arbetstidslagen inte följs i de fall där den inte ersatts av kollektivavtal, psykisk och social miljö vad gäller frågor som kan uppkomma angående stress, utbrändhet och belastningsbesvär, med mera.

Men det bör påpekas att, skyddsombudet har inget eget ansvar för arbetsmiljön! Detta ansvar delar alla anställda då vi alla är skyldiga att medverka i arbetsmiljöarbetet och att följa de regler och föreskrifter som rör miljön på vårt arbete. Detta är också ett arbete som skall ske systematiskt och organiserat från företagets sida.

Ingen får hindra skyddsombudet från att sköta sina uppgifter och arbetsgivaren är skyldig att berätta om förändringar som berör arbetsmiljön samt delge skyddsombudet behövda och relevanta handlingar.
Skyddsombud har även rätt till ledighet i den omfattning som behövs för uppdraget med bibehållen lön.

Alla skyddsombud har sig tilldelat ett ‘skyddsområde’. Dessa kan vara idelade geografiskt eller utifrån yrkesgrupp.

Vem väljs till skyddsombud?

Oftast utses ett skyddsombud på tre år av den fackliga organisation som har ett kollektivavtal med arbetsgivaren. Men det är viktigt att på peka att skyddsombudet företräder alla arbetstagare på arbetsplatsen oavsett deras fackliga tillhörighet.
I de fall ingen facklig organisation finns på företaget så kan de anställda arbetstagarna själva välja sitt skyddsombud.

Formalian säger att när ett nytt skyddsombud har valts ska arbetsgivaren snarast meddelas skyddsombudets namn, adress, skyddsområde och för vilken tid skyddsombudet har uppdraget.

Vad gör ett huvudskyddsombud?

Om företaget är stort och det därför finns flera skyddsombud skall en av dem utses till huvudskyddsombud. Huvudskyddsombudet samordnar, helt enkelt, skyddsombudens verksamhet och är även den som för talan utåt.
I huvudskyddsombudet roll ligger i att verka på hela företaget och därför, till exempel, ta upp frågor med arbetsgivaren som rör mer än bara ett skyddsområde.

Ibland saknas det lokala skyddsombud på en arbetsplats, kanske för att företaget är mycket litet. Då kan man som anställd undersöka om de fackliga organisationerna utsett ett regionalt skyddsombud som man istället kan ta hjälp av. Deras roll är nämligen att aktivera och stödja arbetsmiljöarbetet på framförallt mindre företag. Dessa regionala skyddsombud kan även stötta de lokala skyddsombuden om de anser sig behöva detta, exempelvis, i samtal med arbetsgivaren.

Skyddskommittén

Skyddskommittén är reglerad i arbetsmiljölagen. Denna skall finnas på alla arbetsplatser med minst 50 arbetstagare. Numera kan den även kallas arbetsmiljökommitté.

Skyddskommittén består av folk både från arbetsgivaren och arbetstagarna. Kommittén bör träffas minst var tredje månad och syftet är att behandla övergripande frågor, allt från företagshälsovård, arbetsmiljöutbildningar och rehabilitering, arbetsmetoder och organisation till användning av farliga ämnen.
Även om lokalerna på företaget skall förändras och byggas om så skall gruppen blandas in i diskussionerna kring detta.

Enligt arbetsmiljölagen skall skyddsombud utses på alla arbetsplatser med fem eller fler anställda.

Här kan du läsa mer!

PDF om skyddsombudets uppgift!

Arbetsmiljölagen

Avsikten med arbetsmiljölagen är framför allt att se till att man uppnår en god arbetsmiljö och förebygger ohälsa och olycksfall i arbetet. Lagen tar fasta på rent fysiska förutsättningar, det vill säga att det inte ska vara direkt farligt att vistas på arbetsplatsen.

Lagen tar också hänsyn till psykosociala aspekter som att arbetet ska föra med sig ett rikt arbetsinnehåll, tillfredsställelse i arbetsuppgifterna och gemenskap på arbetsplatsen, samt bidra till personlig utveckling.

Arbetsmiljölagen

Arbetstidslagen

Arbetstidslagen och arbetstidsförordningen reglerar arbetstiden. Lagen är dispositiv vilket innebär att kollektivavtal kan ersätta flera av lagens bestämmelser.

Arbetstidslagen

Kraftringens skyddsombud!

Kanske är du nyfiken och sugen på att ta dig an rollen som skyddsombud? Eller så har du bara i alla år undrat vad 17 de egentligen gör? För att ta reda på vad som ingår i deras uppgifter ställde jag ett antal frågor till Jonas Eriksson, ett av Kraftringens många skyddsombud.

Till vardags ärJonas Eriksson, kontrollrumsingejör på Värme och Kyla, Kraftringen Energi AB.

Vilket är ditt skyddsområde?

– Mitt skyddsområde är Värme/kyla på Kraftringen. I normala fall brukar man ha egna områden men så har vi inte det på Kraftringen.

– Anledningen till att man annars har olika skyddsområden är för att minska risken för konflikter mellan skyddsombud men även för att underlätta vetskapen om vilket skyddsombud man ska kontakta.

Hur håller du koll på hur dina arbetskollegor har det på jobbet?

– Jag brukar lyssna och prata med kollegorna, dock är det ett problem att jag jobbar skift så jag träffar oftast samma personer och inte alla inom mitt skyddsområde.

Är det något du koncentrerar dig specifikt på inom ert område

– Jag fokuserar mycket på miljöfrågor och anläggningsspecifika frågor som påverkar arbetsmiljön.

Hur fungerar det vardagliga arbetet för ett skyddsombud? Har man, exempelvis, regelbundna samtal och möten med närmast chef om arbetsmiljön?

– Nej, vi har inte regelbundna möten med närmsta chef. Arbetet som skyddsombud när man jobbar skift brukar främst bestå av att man sitter med på lite möten då och då. Dessutom går man två till tre skyddsronder per år och godkänner i Enia.

Samarbetar man med andra skyddsombud på arbetsplatsen?

– Ja, absolut! Vi är tre stycken som är verksamma på Värme/kyla-området med Lund/Örtofta som främsta utgångspunkt. Jag har även ett skyddsombud på driften i Klippan som jag kommunicerar med.

Vilken typ av utbildning har man som skyddsombud på Kraftringen?

– Vi har fått utbildning i BAM samt en utbildning i samband med nya ISO 45001 Arbetsmiljöcertifieringen.

– Min rekommendation är att man så snabbt som möjligt går ‘Skyddsombudsutbildning 1’. Väntar sedan väntar något år och genomgår sedan ‘Skyddsombudsutbildning 2’.

– Annars är det fritt fram att gå så många utbildningar man känner att man behöver! Det finns många bra utbildningar som är inriktade mer specifikt på vissa problem.

Som skyddsombud har man rätt att bli informerad om, till exempel, ombyggnader på arbetsplatsen, ändrade förhållanden i arbetet som påverkar arbetsmiljön, med mera.
Det vill säga arbetsgivaren skall samverka om arbetsmiljön och verksamheten med skyddsombudet. Hur fungerar dessa processer?

– Denna frågan verkar vara svår för AG att hantera då det är väldigt olika när man blir informerad om renoveringar och ändrade arbetsförhållanden.

– Ibland funkar det klockrent men ibland blir man informerad ungefär samtidigt som övriga personalen.

Varför valde du att bli skyddsombud?

– Jag valde att bli skyddsombud eftersom jag tycker att arbetsmiljö är en viktig fråga på en arbetsplats.

– På min förra arbetsplats var dessutom intresset klent och eftersom ingen annan ville bli skyddsombud så tog jag på mig rollen.

Gäller det allvarlig fara för liv och hälsa så har ett skyddsombud rätt att stoppa arbetet. Har du behövt göra det någon gång?

– Nej, jag har som tur väl är aldrig behövt använda den rätten.

– På min förra arbetsplats där vi satt fyra pers inne i ett ställverk har jag dock skickat in en 6.6.a angående en lokal. Detta för att trycka på arbetsgivaren eftersom det snackades i över tre år om att vi behövde ha nya och större lokaler utan resultat. Till slut tröttnade jag på att de inte gjorde något åt problemet. Efter det blev det fart på gubbarna, kan man säga!

Vad är en 6.6a?

Klicka nedan så får du veta!

Exempel på begäran till arbetsgivaren (6:6a) – Arbetsmiljöverket – av.se

Paragraf 7…

…ger skyddsombud rätt att stoppa arbete vid överhängande fara.

Skyddsombudsstopp (6 kap 7§) – Arbetsmiljöverket – av.se

Skyddsombudens historia

Benämningen skyddsombud används sedan 1938.
Föregångarna till dagens skyddsombud var de så kallade arbetarombuden. Det var den svenska staten som upptäckte finessen med att hälsan främjades i arbetet. Enligt lagstiftning 1912, fick därför arbetstagarna rätt att utse egna representanter för samråd med yrkesinspektionen. (En yrkesinspektion som, i och för sig, hade rätt att kontrollera arbetsmiljön, men inte att tvinga arbetsgivarna att ändra något. Skulle ändring ske fick man vända sig till länsstyrelserna.)

Under 1930- och 1940-talen utvecklades arbetarskyddslagstiftningen och samarbetet mellan arbetsmarknadens parter. Detta ledde till att antalet skyddsombud ökade och att skyddskommittéer började bildas på större företag.

Genom arbetarskyddslagen 1949 stärktes skyddsombudens roll och den förbättrades ännu mer på 1970-talet då skyddsombud fick rätt att stoppa arbete vid överhängande fara.