Kraftringen: Krzysztof Lukaszewicz

Krzysztof Lukaszewicz: “Nätet skall och måste kunna leva och fungera långt framåt!”

Text och bild: Annika Sjögren

För att få en bild av hur mycket det är som skall kontrolleras och vars funktion skall säkerställas kan man nämna att vid en besiktning av 1/8 av Klippan-nätet tas det in information om ungefär 1 100 stolpar och 1 189 kabelskåp.
Total går besiktningsmännen igenom 2 583 objekt vilket tar några veckor.
I detta som kan kallas en "helt normal" besiktning rapporterades det in 1 437 anmärkningar till Krzysztof.

Både under mark, över mark och däremellan är Kraftringens elnät en levande organism. Precis som vi människor behöver det också lite TLC – tender loving care – och det är precis vad Krzysztof Lukaszewicz och hans två arbetskamrater pä underhållsavdelningen på Drift och underhåll arbetar med. Väl planerat ger de all från ställverk, stolpar, säkringar, kablar och elskåp, med mycket mera lite kärlek.

Drift och underhålls uppgift kan sägas vara att säkerställa och upprätthälla funktionen hos hela Kraftringens anläggning. Tillförlitligheten i nätet har stor del i bedömningen av underhållet vilket dessutom är ett myndighetskrav och skall ske med periodicitet.
Kraftringens elnät är uppdelat i sex områden. Dessa är vardera uppdelade i åtta mindre områden.
Varje sådant mindre område får en underhållsbesiktning var åttonde år. Från start till slut tar en besiktning/åtgärd tre år. Alltså, är det många underhållsbesiktningar som pågår parallellt hela tiden vilket kräver att Krzysztof Lukaszewicz arbetar i ett tämligen färgglatt och komplext Excel-ark.
Till detta kommer, till exempel, också driftsbesiktningar av alla nätstationer; det vill säga en yttre tillsyn; varje år. Man kontrollerar att inget är fel och att allt fungerar som det skall.

Krysses ansvar

En fördelningsstation eller mottagningsstation transformerar strömmen från stamnätets 400 kV ner till 130 kV. I nästa nätstation sker ytterligare en transformation ner till 6 000 –40 000 kV. Utanför staketet på denna nätstation kan man säga att Krysses – som han helst kallas! – ansvar börjar.

– Utöver underhållsbesiktningarna tillkommer också normal service- och underhållsarbete. Vi kontrollerar hela tiden kontinuerligt, till exempel, rötskador pá stolpar, gör jordtagsmätning, utför röjningsbesiktningar, ser till att alla kabelskåp är hela, med mera, konstaterar Krzysztof.

– Och på de nätstationer som det inte görs en underhållsbesiktning på görs alltid en driftsbesiktning varje år, lägger han till.
Till detta kan läggas förstärkningsjobb eller planerat underhåll av ett nytt bostadsområde, driftkontroller av luftledning för högspänning, vilket görs en gång om året med helikopterpilot och besiktningsman, med mycket mera.

Åtgärder kan ocksä krävas ur en mängd olika perspektiv. På grund av vad arbetsmiljölagen, ellagen eller starkströmsförordningens föreskrifter säger, till exempel. Men även den svenska standarden och ESA skall följas. Dessutom har Kraftringen lokala föreskrifter för att företaget alltid skall ligga ett steg före.
Inte heller fär man glömma att kunder kan ringa in och, till exempel, meddela att en stolpe lutar. Men underhåll kan också vara tillståndsstyrt. Kanske har en leverantör redan vid start sagt att deras komponent måste bytas efter tio år.
Besiktningsmännen som rapporterar till Krzysztof kommer från det externa företaget, Svensk Linjebesiktning. Fördelen med detta arbetssätt, förutom att de är experter, är att de även är objektiva och neutrala.

De kriterier som anmärkningarna sorteras efter är:

* Allvarlig = Felet maste lagas sä fort som möjligt vilket gör att ärendet direkt skickas till
KSAB.

* Ej allvarlig = Här kan reparationen vänta och planeras in i underhållsplanen. Dock måste felet åtgärdas inom tre år.

* Informationsplikt = Detta är en anmärkning som kanske inte behöver åtgärdas per se, men kan, till exempel, bestå av:
En stolpe är utmärkt på ett ställe på kartan men står på ett annat ställe ute i terrängen. Något har dokumenterats fel i tidigare besiktningar.
En hackspett har gjort en mindre skada som inte innebär att man måste byta hela stolpen men kanske såga av toppen.

Utöver ovan anmärkningskriterierna så även 'Akut', Skulle besiktningsmannen upptäcka en skada eller fel som, exempelvis, riskerar fara eller skada på människor eller djur får han inte lämna platsen innan denna fara är avvärjd.
Besiktningsmannen larmar då driftens vakthavande ingenjör, VHI, som då genast skickar ut någon från KSAB's beredskap för reparation.

Så, Krzysztof, vad händer sedan?
– När jag fått in besiktningsprotokollen med alla anmärkningar så går först jag och min kollega Albert Liljenborg igenom materialet. Därefter gör vi tillsammans i gruppen en analys angående i vilket stadium som anmärkningarna befinner sig på.

Efter analysen tar Krzysztof och kollegan Anders olika beslut. Några ärenden som anmärkningarna skapat, går vidare och blir planerade underhållsätgärder som Krzysztof själv tar in KSAB på men andra skickar han vidare till planerings- eller projekteringsavdelningen.
Det är inte heller ovanligt att han själv åker ut till en plats. En montör har, till exempel, rapporterat in att röjningen fungerat däligt pà en ledningsgata. För att konstatera om det skall röjas, eller om några träd behöver fällas, eller om gatan helt enkelt behöver göras bredare är ofta lättare att själv se på plats. Krzysztof konstaterar lättsamt att vill man veta var det växer bäst i Sverige sa skall man ringa ett elbolag men fortsätter allvarligare:

– Ibland är bättre att göra helt om än att bara reparera. Kanske kommer vi fram till att det är bättre att gräva ner alla kablar på ett speciellt ställe istället för att laga/byta stolpar, säger han och konstaterar:
– I vårt jobb bör vi tänka 40-50 år framåt i tiden och inte bara här och nu. Vad händer då? Hur ser världen ut då? Nätet skall och måste kunna leva och fungera långt framåt!

Ibland händer det att Krzysztof måste kontakta markägare. Folk som satt upp staket på fel sida tomtgränsen sa att elskåpet inte kan öppnas, eller som tyckt att fåglarna behöver en holk på en elstolpe som står nära deras hus. Påhitten kan vara många.

Hackspettar gör större skada i elnätet än man kan tro!

Det finns teorier om att hackspettarna söker sig till elledningsstolpar därför att stolparna vibrerar. Dessa ljudvibrationer uppfattar hackspetten som insekter.
Därför kan man i områden med hackspettar få sätta skyddande plank eller nät om stolparna. Eller helt sonika placera en ny stolpe sidan av den gamla och hoppas att hackspetten inte bestämmer sig för att flytta.

Vad är mest utvecklande med ditt arbete?
– Analysarbetet. Man får många konstiga anmärkningar som man skall komma på en smart lösning på. Måste ta hänsyn till många olika faktorer, så som arbetsmiljön och elsäkerheten.

– Hur påverkar den åtgärd vi beslutar om de som promenerar, dagisbarn som leker i närheten, eller djuren? Jag måste också väga in saker som: Hur lång är livslängden för det här kabelskåpet? Är det kanske mer ekonomiskt att byta ut det?

Krzysztof fortsätter glatt:
– Allt detta gör att ingen dag är den andra lik. Så många problem, med så många spännande lösningar!

– Man får tänka till lite smart och det är det som är kul. Och jag har dessutom redan märkt att det finns mycket erfarenhet i det här huset som jag gärna vill fånga upp.

Krzysztof Lukaszewicz arbete i korthet:

Projektplanering av besiktningstid för de olika områdena ––>
Besiktning ––>
Beredning av besiktningen ––>
Analys ––>
Beredning med åtgärder ––>
Uppföljning =
Allt detta skapar en 3-årsplan.

Programmet som Krzysztof arbetar i är Digpros GIS-baserade nätinformationssystem för planering och drift av fiber, el, VA, gas samt fjärrvärmenät. 

Vad är det viktigaste att påpeka när det gäller Underhålls arbete?
– Att underhållet är inte en separat företeelse. Det påverkas av övrig verksamhetsplanering, Ny- och ombyggnad av elnätet, säkerheten och arbetsmiljön och allt annat.

– Nu har vi ett nytt begrepp, Livscykel-kostnad. Det innebär att vi skall arbeta kostnadseffektivt och därför jobbar vi efter en konsekvensbaserad beslutsmetodik, RCM. Helt enkelt, vi skall inte släcka bränder utan vi skall ligga steget före!

Vad är den största skillnaden att arbeta på ett energibolag i norra Sverige mot att arbeta i Skåne?
– Tja, avstånden är mycket större i norra delen. Både pa fritid och jobb är det inte helt ovanligt att man transporterar sig 20-30 mil för att göra något. Områdena, som nätet är uppdelat i, kan ha två timmars körning från en del till en annan.

– Härnösands elnätsområde har 14 000 kunder. När stormen Ivar drabbade Ångermanland för några år sedan kom jag till jobb och frågade: “Jaha, vem är det som är utan ström då?” Jag fick svaret: “Alla!”, skrattar Krzysztof

– På ett mindre bolag lär man sig lite om mycket och Härnösands Elnät AB:s nät är mest ett landsbygdsnät. Fast jag maste också få påpeka att bergen där är riktiga berg och inte kullar som här i Skåne!

Om du fick vara VD för Kraftringen en dag vad skulle du då ta beslut om?
– Ha, ha vilken svår fråga! Kanske att vi behöver komma närmare varandra och ha mer förståelse för varandras jobb? Vi borde kanske rent av byta jobb med varandra en dag? Vad gör en planerare, en projektör, en beredare, en montör?

– Men vi strävar alla hela tiden mot samma mål: Vad är bäst för kunden? Vad är bäst för ägaren? Alla vill samma sak i grund och botten, att leverera ett driftsäkert nät till ett bra pris!

Vem är Krzysztof?

Namn:
Krzysztof "Krysse" Lukaszewicz

Ålder:
47 år.

Bor:
Sedan några veckor i hus i Kävlinge.

Familj:
Fru och två barn. Mamma, syster och syskonbarn.

– Jag fick flytta hem till mamma någon månad innan vi fick tillträde till vårt hus och familjen kunde komma ner. Det var lyxigt, skrattar Krzysztof. Som om man var 14 år igen!

Bakgrund:
Krzysztof flyttade till Härnösand från Malmö för att plugga till drift/sjöingenjör och blev kvar i 20 år. Han har jobbat som underhållstekniker och som underhållsingenjör i cirka 11 år men innan dess även till sjöss och i restaurangbranschen som bartender. När familjelivet krävde bättre arbetstider valde Krzysztof att läsa fler kurser inom underhåll och söka sig tillbaka till energibranschen.

Fritid:
– Har man egen fritid med en 14-åring och en tioåring? Är det inte samma som deras fritid?

– Men jag är en hängiven MFF:are! Vi var två stycken i Härnösand – jag och en äldre kvinnlig rådman pa förvaltningsrätten. Vi hade avskedsmiddag nu när jag flyttade!

Varför sökte du dig tillbaka till Skåne och hamnade på Kraftringen?

– Jag hade helt enkelt hemlängtan och syrran har nu också barn och jag vill att kusinerna lätt skall kunna umgås. Sedan passade det bra just nu eftersom min dotter skulle börja högstadiet och ändå byta klass. Så när jag såg att Kraftringen hade en annons ute passade jag på att söka.

Det visste du inte om Krzysztof:
Som ung spelade han både amerikansk fotboll och basket i högsta ligan.