Henrik Nilsson-Rosdahl: “Det bästa med driften är när alla fokuserar och samlar kraft under en storstörning!”
Text och bild: Annika Sjögren
Driften, lite mytisk och därför så spännande. Vad gör de egentligen på Driften om dagarna? Jag fick en rundtur och lov att följa Henrik Nilsson-Rosdahl, driftingenjör på Drift och underhåll en eftermiddag.
Inne på Driftcentralen får inga foton tas och när man först kommer dit måste man skriva in sig. Då Driften är säkerhetsklassad måste man ha koll på vem som går in och ut.
Det första som möter en – när inskrivningen är färdig – är ett litet men välordnat pentry. Något som behövs eftersom en storm eller annan typ av storstörning inte lyder under några tidslagar och jobbar man dygnet runt kan det vara skönt att kunna värma lite mat eller laga nytt kaffe med jämna mellanrum.
Innanför pentryt; ett matbord stående i en lite större lokal med ett antal öppna kontorsplatser med datorer samt två-tre tämligen små kontorskuber. De nio personer som jobbar pa driftcentralen sitter inte hela sin arbetstid och bevakar avbrott i Kraftringens elnät. Övriga tid sitter man här ute och arbetar med planering av åtgärder och reparationsarbeten i nätet, förslag på åtgärder som behövs i förebyggande syfte och mycket annat. Stora fönster pa två håll gör att ljus strömmar in så just idag, en marsdag, är det soligt.

Solig och glad är också Henrik Nilsson-Rosdahl.
– Det skall bli roligt att ta berätta om vårt arbete, säger han. I bland är vi kanske lite hemliga utan att egentligen mena det. Men då vi inte kan sitta öppet, bland annat, på grund av säkerhetsklassningen, blir det väl så. Men jag tycker att man kan kalla Driften för Kraftringens hjärta och Henrik fortsätter:
– Vi ser helt enkelt till att kunderna har ström. Kraftringen Nät i form av elanläggningsinnehavare har ansvaret för hela Kraftringen Näts elanläggning där vi inom drift och underhållsavdelningen har ett delegerat driftansvar för anläggningen.
Drift och underhålls ansvar går från den punkt där strömmen tas emot eller fördelas från stamnätet fram till den punkt i huset dar elmätaren sitter. Det kan vara i källaren i ett flerfamiljshus eller i grovköket i ett radhus.
Men låt oss fortsätta rundvandringen: Själva driftcentralen får väl anses vara rummet som ligger efter den öppna arbetsytan. Sex arbetsplatser med vardera tre stora datorskärmar upptar ytan. På de datorskärmar som lyser syns vad jag får anta är olika delar av Kraftringens elnät. Genom alla de tre skärmarna går en lång röd linje. En normal dag arbetar man i regel två personer här inne men under en storstörning är alla sex bord upptagna.
Men en helt vanlig arbetsdag vad gör ni då?
– Jobbet fungerar väl så, säger Henrik, att vi får in ett ärende om avbrott frän kundtiänst via Pivotal eller sa får vi upp en notifikation frän vara datasystem att någo felar ute i vårt elnät. Det kan var allt från snö, träd, fåglar eller annat som orsakat det. Då lokaliserar vi först felet i stort och sedan börjar vi arbeta med att lösa det.
Henrik fortsätter:
– Då, med vad vi kallar att ‘sektionera’ för att ta reda på var felet finns exakt. Man kan säga att vi delar in ledningarna i området där vi tror att felet ligger i separata delar och kontrollerar av dem. Ah, den ledningsdelen från punkt A till B fungerade, så också del C till D. Men när jag gar vidare till del E till F så är strömmen bruten. Alltså, vet jag då att felet ligger pa kabelsträckan däremellan. Man får ha lite fingertoppskänsla och alltid se nätet som en levande organism.

Fakta om Sveriges och Kraftringens elnät:
Transmissionsnåtet, tidigare kallat stamnätet, använder elnätsspänning pa 400 eller 220 kilovolt (kV) och kan ses som ryggraden i det Svenska elnätsystemet.
Stamnätet transformeras ner till regionnätet. Det är här Kraftringen Nät har sina anslutningspunkter för distributionsnätet och lokalnätet. Distributionsnätet används för vidaredistribution av el till och från transmissionsnätet.
SverIges distributionsnät består alltså av regionnät och lokalnät. Lokalnätet är det ledningssystem som går ut till nätstationer där de i sin tur transformeras ned till den driftspänning som vi har i våra hem.
Så nu har du lokaliserat felet. Vad händer då?
– Då böriar iag försöka hitta orsaken till varför felet uppstod och en lösning men först ser jag hur jag kan koppla om de fastigheter som ligger pä sträckan så att deras avbrott blir så kort som möjligt. Jag ser om jag kan ge dem ström genom en omkoppling bort från sträckan där vi har själva ledningsavbrottet.
– När jag har gett våra kunder ström igen, om än genom en provisorisk omkoppling, så kontrollerar jag därefter om jag kan åtgärda felet själv men i regel måste jag lägga en arbetsorder till Kraftringen Elkraft och Belysning vars montörer åker ut och lagar kabeln. De är vår förlängda arm!
Bland annat genom att friledningar bytts ut mot isolerade ledningar i luften och många andra kablar har grävts ner så har avbrottstiderna minskat drastiskt, berättar Henrik. Det som idag kan ta några timmar kunde för tio år sedan ta betydligt längre att åtgärda.
– Sedan har vi också olika driftområden som vi har extra ansvar för. Vi håller koll pá dem och planerar arbete på dem. Gör inspel till underhåll om vi ser att en sträcka ofta har avbrott eller inspel till affärsområdet om det är förslag på framtida lösningar.
Precis som alla avdelningar inom Kraftringen så jobbar Drift och underhåll alltid i linje med säkerhetsföreskrifterna. De Iyder under Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd.
– Vi ser till att elnätsanläggningen följer alla säkerhetsföreskrifter så att sak, person, djur och tredje man ar skyddade. Jag tycker att det ar bra att Sezgin alltid tar upp säkerheten först av all i Kraftkällan-sändningarna så att det är tydligt hur viktigt det är. Elsäkerhet är A till Ö i allt vi gör och alltid prio 1.
Det är inte helt lätt att förstå exakt hur mycket ledningar som Drift och underhall håller koll på. Det är allt från de grova ledningarna långt under jorden, alla förgreningsledningar, de som finns i kabelskåpen, i ställverken, mellan stolpar i luften, med mera. Alla ledningar i luft och mark. Listan kan göras hur lång som helst.
Kraftringens nät lyder under starkströmsförordningen. Vad innebär det?
– Det innebär bland annat att vi har ett ansvar för all underhäll av alla nätstationer. Planerade tillsynstider och mycket annat.
– Vi har också ansvar att göra fortlöpande kontroller på alla våra anläggningsdelar. I det fallet använder vi en oberoende kontrollant, Svensk Linjebesiktning, som även gör liknande uppgifter mot E.ON, Vattenfall och andra elansläggningsinnehavare.
Du kallas VHI, vakthavande ingenjör. Varför?
– Vi som jobbar här har beredskap var åttonde vecka. Då är man VHI (Vakt Havande Ingenjör). Då måste man vara tillgänglig 24/7 och är, kan man väl säga, högsta hönset om en störning sker.
Vilken bakgrund har man i regel när man arbetar på Driften?
– Det varierar verkligen! Själv har jag jobbat i den här branschen i snart 30 år och då, bland annat, som montör och projektledare. Det är en väldigt bra erfarenhet att ha. Men överhuvudtaget är det bra att fä in nytt folk med olika arbetserfarenheter för då får vi nya infallsvinklar. Huvudsaken tror jag att man har vilja att lära mer när man kommer hit.
Vad är bäst med Driften?
– Oj, det är mycket, säger Henrik och skrattar, men kanske det som sker med folk när det är storstörning och alla fokuserar, samlar kraft och arbetar tills alla avbrott är lösta.
Jag vet att Driften är väldigt tacksamma och glada över Kundtjänsts bidrag till er verksamhet. Vad vill du säga till dem?
– Dem kan vi helt enkelt inte leva utan, de är vårt filter mot vara kunder, då vi omöjligt hade haft möjlighet att hantera alla kundärenden själva.
Henrik berättar i korthet om sitt jobb som driftingenjör p§ Drift och underhåll:
(I originalversionen: Kort video med Henrik Nilsson-Rosdahl)
Det sker en fortlöpande kontroll och besiktning av alla Kraftringens anläggningarna. Detta arbete ligger hos Underhåll i namnet Drift och underhåll. Mer om detta här:
Länk till artikel: Krzysztof Lukaszewicz: “Nätet skall och maste kunna leva och funge…

You must be logged in to post a comment.