Att skriva en artikel

Text och bild: Annika Sjögren

Har du lust att skriva en artikel här på Kraftportalen men känner dig lite osäker på hur du gör? Kanske kan dessa praktiska råd vara en hjälp på vägen!

Vi börjar från början! Vad är en artikel?

Ja, det är en redaktionell text som man numera hittar på så många fler ställen än i tryckta dagstidningar, veckotidningar och lyxigt utformade månadsmagasin. Sedan våra liv flyttade online är vi nästan ständigt omgivna av artiklar och de är helt enkelt en informativ text som sakligt och utan skribentens egna åsikter återberättar något.
Att det är en text där skribenten inte själv är i centrum är viktigt att påpeka. Utifrån detta skulle jag, personligen, inte kalla ett blogginlägg för en ‘artikel’, då dessa ofta är personligt skrivna och ger en bild av skribentens egna tankar, värderingar och reflektioner. Men även detta är en sanning med modifikation i dagens mediavärld.

Så vad berättar artiklar?

Tja, nästan vad som! De ger ren fakta om nyhetshändelser, berättar om en människas liv och tankar i ett personporträtt, ger en bild av ett företag i ett kundcase, beskriver en plats eller ett fenomen i ett reportage. De inspirerar någon att gå ner i vikt för att passa i sina sommarkläder eller uppmanar till en aktiv handling på annat sätt.
Gemensamt är att de följer en röd tråd, ett specifikt ämne. Därför kan det i en artikel, till skillnad från en skönlitterär text, vara bra att gå rakt på sak. Att se till att ditt språk flyter och fungerar så optimalt som möjligt för läsaren.
Vissa typer av artiklar kanske också berör och väcker känslor. Bara du vet, vad just du, i just din artikel vill förmedla!

Däremot finns det vissa regler att följa. Inte för att censurera ditt budskap utan för att underlätta för din läsare så att hen kan ta till sig det du vill få sagt.

Vad skall din text handla om och varför skall folk läsa den?

Vilken är själva sakfrågan, ditt ämne eller den explosiva nyhet som du skall och vill förmedla? Vilken är din vinkel, det vill säga ditt perspektiv på ämnet, och vari ligger nyhetsvärdet?
Med andra ord: Varför skall någon läsa din artikel? Innan du börjar är det bra om du i ditt eget huvud ringar in och sammanfattar vad det är som du vill berätta och fokusera på.

Vem skall läsa texten och var?

I detta stadie är det också bra om du funderar på vem som skall läsa texten. Vilken är din målgrupp och vilka är de som personer? Vilka förkunskaper har läsarna? Vilka svar saknar de? Vilka svar vill de ha? Vilka svar vet de inte att de saknar?
Är det ingenjörer som förstår alla dina tekniska specifikationer eller är det någon på HR eller Ekonomi/FM som kanske behöver ett “lättare”, mindre fackstyrt och faktatungt material? Försök anpassa texten till den målgrupp som du vill nå och låt de. – indirekt – bestämma vilken information som skall med men även hur den presenteras.

Kanske är Kraftportalen inte platsen där din text skall publiceras? Fundera då på i vilken miljö den kommer att leva sitt liv. Kundtidning? Vetenskaplig tidskrift? Facktidning?
Läses den i tryckt media eller på webben? Står artikeln för sig själv eller är den omgiven av andra texter?
Låt ditt skrivande, både de ord du väljer och den layout som du misstänker att artikeln kommer att få påverka hur du formar din text.

Håll det enkelt

Ofta är det enkla också det bästa. Bejaka hellre nyfikenheten hos din läsare än credden du eventuellt själv kan vinna med tjusiga formuleringar. Därmed inte sagt att det inte är trevligt att använda, till exempel, synonymer och andra språkliga verktyg för att få texten att flyta på lätt så att din läsare inte hakar upp sig och lämnar.

Den lockande rubriken

I dag brottas vi om läsarnas uppmärksamhet mer än någonsin men att ha en slagkraftig och lockande huvudrubrik har aldrig varit fel.
Att skriva en bra rubrik är svårt. Innan redaktioner blev slimmade a la new public management var det ofta inte heller reporterns roll att skriva rubrik [och ingress] till sin egen text. Det fanns det andra som var betydligt bättre på: redigeraren eller redaktören till exempel.

För att underlätta för dig själv i rubrikskrivandet så skriv flera förslag. Låt dem vila ett tag och välj sedan. Online på webben kan du gärna A/B-testa dem också.

En rubrik skall vara inspirerande men kanske framförallt få läsaren att undra vad som kommer att berättas i själva texten. Låt den därför vara lätt att uppmärksamma och innehålla något som läsaren kan bli nyfiken på.
En gammal sanning för familjetidningar är att omslagsrubriker om smörgåstårtor och hår säljer bra. Om det fortfarande stämmer låter jag vara osagt men “Spaniens fem bästa hotell”, “15 schampon för beach-håret”, “Kattens sju roligaste leksaker” eller “Nio tips för att få julen att fungera” fungerar fortfarande. Se bara på kvällstidningarnas nätupplagor.
En rubrik som motsäger sig själv kan också vara värt att testa: “Bamse, världens största lilla hund”

Syftet med rubriken är att fånga läsaren och att väcka intresset för artikeln hos dem men även att ge en sammanfattning av innehållet. Skriver du för webben är det också bra om du funderar på att SEO-anpassa den. Då kan kreativiteten eventuellt få backa lite för att ge informationen mer strålkastarljus.

Ingressen

Okej, så du har krokat fast läsaren med din rubrik. Rubriken har fått dem att vilja läsa din text men mycket kan hända på vägen innan de ger sig på din brödtext. Därför kan du underlätta för din läsare genom att skriva en kort men kärnfull sammanfattning – en ingress – av din text.

Om rubriken är kroken så är ingressen den starka linan in till spöet. Låt den gärna svara på frågorna: Vem? Vad? Varför? När? Var? Hur?

Brödtexten

Den strukturerade artikelförfattaren samlar sedan sitt material och skriver ner den i nätt och ordentlig ordning. Detta till skillnad från mig, som ända fram till publicering flyttar runt på textstycken och modellerar på så vis fram texten.
Hitta din egen metod och sätt sedan igång med brödtexten på det sätt som passar dig bäst. En struktur som dock kan vara att föredra, speciellt nu när många av oss är splittrade i vårt läsande, är att placera det viktigaste högst upp i brödtexten. Förlorar du läsaren på vägen har de åtminstone tagit till sig detta.

Brödtexten fyller på med det ingressen utelämnade. Bakgrunden, utförlig förklaring till vad som hänt och varför. Vem som gjort vad. Här får också de små, men kanske viktiga, detaljerna plats. Frågeställningar utvecklas och besvaras: Vad är det som har hänt? Varför hände det? När hände det? Et cetera. Vilka följder och konsekvenser dessa händelser har fått bör också besvaras.

Skriv!

Att du har gjort din/a intervju/er före skrivandet påbörjas är naturligtvis en självklarhet men se gärna till att du också har samlat all din research, på lämpligt ställe, innan du sätter dig ner vid datorn. Det sparar tid.

Formeln för att skapa läsvärda texter stavas övning, övning, övning. Genom denna lär du dig automatiskt små tips och trix som ger rätt stämning och färg till texten så att dina beskrivningar och din information blir levande. Dock, komihåg att du är inte Stephen King eller Rosamunde Pilcher så se till att din artikel fortfarande är konkret och saklig. Låt gärna din läsare slippa ta fram ordboken; uttryck dig utan krusiduller. Eller som jag därav borde skrivit: okomplicerat.
Att blanda korta meningar med långa, strössla ut lite kommatecken och använda synonymordboken är ett bra sätt att skapa variation.

Låt en mellanrubrik hjälpa läsaren på traven

Mellanrubriken gör texten lättare att läsa och samtidigt får läsaren en snabb inblick i vad ditt nästa stycke i brödtexten skall handla om.
Genom korta stycken, med en tillhörande informativ mellanrubrik, blir textinnehållet enkelt, överskådligt och tydligt på sidan för det öga som läser. Det kan vara lite tråkigt att inte bara få skriva på fritt men speciellt på webben fungerar en lång löpande text inte så bra. En underrubrik gör dessutom artikeln mer sökbar på webben.

Hur avslutar jag?

Det kan vara svårt att avsluta sin artikel och alla slut är olika men ett tips är att återknyta till textens början. Ett annat är, att sluta med ett spännande talminus så att läsaren har något att fundera vidare på efter läsning.

De flesta texter mår inte dåligt av att kortas. Några säger så drastiskt som till hälften men det, tycker jag, är en överdrift men var för den delen inte rädd för att stryka.
Att sova på artikeln är ofta det allra bästa! Dagen efter kan hela stycken du under gårdagen inte kunde leva utan bara förefalla helt och hållet onödiga. Då ser du ofta även alla onödiga “småord”.

Läs gärna texten högt för dig själv. Gör det mer än en gång! Du hör då naturligt vad som kan kapas samt om du uppnått ditt syfte med artikeln. Svarar den på alla de frågor du vill hjälpa till att stilla? Innehåller den alla de fakta du vill förmedla? Är din information logisk och rätt placerad?

Glöm sedan inte heller att korrekturläsa. Har du tillgång till skrivare, är på papper med en penna i handen att föredra men ett annat tips är mobiltelefonen. Det mindre formatet hjälper – i alla fall mig – att lättare se felaktigheter.

Källor!

Trots att din artikel kanske inte är en text i en facktidskrift eller i en avhandling, så glöm inte att citera dina källor löpande i texten. Du behöver dock inte följa en formell mall som är regel i fallen ovan.

Skriv på & Lycka till!

En artikel skall vara:

• Sann
• Relevant
• Saklig
• Korrekt
• Opartisk
• Berörande
• Aktuell

Tips och trix!

Hur skriver jag siffror i text?

Tips från nätet med bra råd om själva intervjun:

“Börja intervjun med en öppen fråga!

Alla älskar att prata om det de brinner för. Vid en intervju är det inte du som står i centrum. Låt intervjupersonen få ta plats. Din roll är i första hand att lyssna. Därför fungerar det nästan alltid att börja med en öppen fråga.

Ofta vet intervjupersonen precis vad ni ska prata om. Du kan då börja med att be personen att ge sin syn på ämnet rent generellt. Få hen att börja prata helt enkelt, på ett otvunget och prestigelöst sätt, utan förväntningar på precisa svar. Eller om det finns en kronologi, till exempel en investering eller projekt, börja med att fråga hur tankarna på detta kom upp.

Se överlag till att ställa öppna frågor. Om intervjupersonen kan svara ja eller nej kommer hen sannolikt att göra det. Ibland kan det vara både motiverat och effektfullt, men då är det viktigt att du följer upp med en fråga av typen “Kan du utveckla det?” eller “Vad har fått dig att dra den slutsatsen?”

Ovan Lars Wirtén på byrån Kntnt. Fler bra råd ger han här:

Länk till Lars Wirténs råd!

Kom-i-håg-lista!

• Bestäm vad du ska skriva om – låter kanske självklart men med spännande ämnen eller intervjupersoner kan det vara lätt att tappa sin röda tråd. Försök att hålla dig till ditt avgränsade ämne.

• Gör din research och samla din information.

• Se till att du har gott om tid. Att skriva tar tid, att skriva bra ännu mer tid.

• Tänk på vem du skriver för, det vill säga vem din målgrupp är.

• Styr ditt skrivande efter vilken kanal du skriver i.

• Bygg upp artikeln på rätt sätt. Använd dig av rubrik, ingress, brödtext och under/mellanrubriker.

• Var inte rädd för att sätta färg på rubriken!

• Lägg det viktigaste först!

• Mellanrubrikerna använder du till att skapa nya stycken. På så vis blir texten mer överskådlig.

• Skriv artikeln utan att lägga in egna värderingar. Försök också vara konkret och använda ett levande språk.

• Skapa flyt i texten genom att använda vanliga ord och exempel. Krångla inte till det för läsaren genom att visa dig på styva linan.

• Avsluta gärna texten genom att återgå till början.

• Korta! Om inget annat kommer du säkert att hitta massor av onödiga småord.

• Läs texten högt för dig själv. Var stakade du dig? Kanske behöver denna del skrivas om?

• Planera in dina bilder och bildtexter. Se till att de har täckning i texten. Tänk också på att Google gillar bilder!

• Lägg till saker som gör din artikel överskådlig och tydlig så som faktarutor, infografik, citat med mera.
Förutom att du här kan lägga saker som du antingen inte tycker passar in i brödtexten eller helt enkelt inte får plats i den, så dras ögat till det som sticker ut. Därför är detta bra platser för viktig information.

• Glöm inte att korrekturläsa. Är allt rätt stavat? Stämmer alla dina fakta? Hänger alla stycken och meningar ihop på ett bra och korrekt sätt? Är dina namn rätt återgivna?

Bilder

Användning av bilder:

För att få använda en bild måste man få tillstånd från fotografen, om inte en egen medarbetare tagit bilden.
Samma sak gäller bilder av konstverk och då ska både konstnär och fotograf ge tillstånd.
Även publiceringar av skärmdumpar kräver tillstånd av rättighetsinnehavaren.
Innehållet i screenshots kan ha olika rättighetshavare, till exempel, fotograf, textförfattare eller liknande.
Upphovsrätten till bilder gäller i 50 år efter att bilden togs men om bilden kan anses vara ett konstverk gäller upphovsrätten i 70 år efter fotografens död.
(2025 = 1974 samt 1954.)

Var hittar jag bilder att använda?

Public Domain bilder
Bilder som är äldre än 50 år.
Library of Congress
NASA
Flickr, Pixabay, Usplash med flera
Sök pa “Royalty free” eller “public domain”
Creative Commons/Openverse

Tänk på när det gäller bilder!

• En bild säger mer än tusen ord!

• Bild hjälper texten att inte bli långrandig

 • Bilden, utöver rubriken, är det som fångar läsaren.

• Var försiktig med bildrättigheter!

• Glöm inte att ange fotografens/bildbyråns namn. Även och kanske särskilt på nätet!

• Glöm inte en alt-text, en beskrivande text som läses upp av skärmläsare för personer med synnedsättning.

• Glöm inte bildtext när så behövs!

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

Artikel 19:

"Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser."

Wikipedia säger att en…

…tidningsartikel eller tidskriftsartikel är en typ av redaktionellt material som finns i en tidning eller tidskrift. En exklusiv artikel är en artikel som skrivits speciellt för en tidning eller tidskrift, oftast efter överenskommelse med redaktionen.

En artikel är uppdelad i tre delar: rubrik, ingress och brödtext. Rubriken ska med ett par få ord berätta vad artikeln handlar om. Ingressen är en sammanfattning av brödtexten och ska inte vara mer än några meningar lång; den ska fånga läsarens intresse inom ämnet. Brödtexten är huvuddelen av artikeln och går in på mer fakta och berättar detaljerat om ämnet.